Som titeln på inlägget antyder så vet jag inte riktigt vad det här blev för någon slags öl. Att den kan klassas som belgisk, det vet jag, men det är ungefär där det tar stopp i klassificeringsfrågan. Detta spelar egentligen ingen roll, utan jag får vänta och se vad den smakar.
Från början var tanken att brygga en Trippel som skulle få stå på flaska fram till solen börjar titta fram mer frekvent här uppe i den norrbottniska vårvintern. Det brukar nämligen komma en tid på året då jag alltid vill dricka trippel. Snön ligger fortfarande vit, himlen är för det mesta blå och man kan värma sig mot husväggen utan jacka medan snön sakta smälter och vatten droppar från taken. Vårvinter kallas det i folkmun och kan ett bra år vara en ganska lång period. Om man likt två tävlande i På Spåret för några veckor sedan placerade Gävle inne i Dalarna under programmets ”placera ut platsen på kartan”-segment så känner man kanske inte till att våren här uppe i norr ter sig ganska annorlunda i mer tätbefolkade delar av Sverige. Där fick jag det sagt. Vårvinter alltså.
Varför jag inte bryggt en trippel på 6-7 år kan jag inte riktigt svara på. Stark öl undviker jag oftast, vilket är en förklaring, men förutom Saison så är nog trippel den belgiska ölsort som jag föredrar allra mest. Innan vi flyttade norrut satte jag ihop en belgisk trippel på pilsnermalt och kandisocker, och kanske någon maltsort till som jag glömt, och jäste med wlp500 (Chimay). Jag minns den som mycket, mycket god, fast något för mörk. Troligtvis använde jag en mörkare kandisocker än brukligt, samt att den blev lite låg i kolsyra. Troligtvis orkade jästen inte jäsa ut sockret som tillsattes vid flaskning då den redan var över 10%.
Denna gång ville jag dock inte ha en så fruktig trippel som Chimayjästen producerar utan istället blir det svårforskade WLP545 – Belgian Strong Ale. Jag motiverar även mitt val av jäst med att den är STA1-positiv, vilket bidrar till att den jäser ner ölen väldigt lågt. När jag klickar mig runt på White Labs hemsida kommer jag fram till att WLP545 tillsammans med WLP570 (Duvel) är de enda STA1-positiva belgiska jäststammarna, Saisonjäster borträknat. Detta gör mig ännu mer nyfiken på ursprunget på just WLP545. Och det är nu jag kommer in i resonemanget om att ölet i sitt förstadie gått från en Trippel (det jag tänkte brygga), till en Belgisk Golden Strong (dels det den smakade under pågående jäsning, dels är det vad jästen heter), för att slutligen landa i att den kanske närmar sig en Saison? Att den närmar sig en Saison beror på att närmare efterforskning visar att jästen är nära besläktad med flera andra Saisonjäster. När WLP545 – Belgian Strong Ale och vad jag antar man kan kalla för jästens genetik analyserats har man kommit fram till att den är mycket nära släkt med torrjästen Belle Saison. Det är alltså inte samma jäst, men det är dess närmaste släkting. Andra nära släktingar till WLP545 är WLP565 (också kallad för Dupontjästen), dess motsvarighet från Wyeast 3724 (dock inte identisk med 565), WLP566 (ev. också med kopplingar till Dupont), WLP585 (vet inget om den) och WLP590 (White Labs felaktigt benämnda ”franska” Saisonjäst). Intressant nog finns något längre bort i släktrträdet, men betydligt närmare än alla andra belgiska jäststammar som man annars skulle förknippa med tripplar, golden strongs mm., WLP038 som är en engelsk jäst med namnet ”Manchester Ale. Studerar man släktskapen närmre finns det många intressanta saker att fundera över. T.ex. så är WLP540 som man länge tror härstammar från Rochefort, närmast besläktad med en rad engelska jäster vilket kan antyda något om ryktet att en rad klassiska belgiska bryggerier hämtade sin jäst från England stämmer. Vill man läsa mer om detta rekommenderar jag varmt https://beer.suregork.com/.
Ingrediensmässigt är trippel inte särskilt avancerat. Läser man i Stan Hieronymus utmärkta ”Brew like a monk”, vilket jag varmt rekommenderar både ur ett historiskt och bryggtekniskt perspektiv, så är det några maltsorter som rekommenderas mer frekvent. Basen ska bestå av pilsnermalt upp till en väldigt hög procent av den totala maltnotan. Sedan kan man addera mindre givor av andra sorter om man vill. Det är ganska fritt fram. Jag kommer tillsätta lite aromatic från Dingemans för att få lite färg och extra djup. Socker kommer jag också hoppa över denna gång, även om det också är väldigt vanligt förekommande.
När det gäller humle så är det även där ganska fritt fram så länge man håller sig till nobla europeiska sorter. Jag har sneglat på belgiska goldings ett tag och tänkte att detta blir ett utmärkt tillfälle att testa dessa. Dessa ligger ganska mycket högre i sin alfasyra än de slovenska som man vanligtvis kan få tag på från humlegården, så det ska bli intressant att se vilken beska dessa tillför.
Kommer mäska vid låga 63 grader för att hjälpa till med utjäsningen samt att vattenbehandlingen blir åt det krispigare hållet.
Namn: Horga
Stil: Belgisk ”golden strong”
Bryggmetod: Grainfather – Ingen lakning
Mäskeffektivitet: 51%
Beräknad mängd till jäskärl: 14 L
Mängd till jäskärl: 11 L
Beräknat SRM/EBC: 7/14
Beräknat OG: 1.077
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 30
OG: 1.066
FG: 1.007
ABV: 7.8%
Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
91% Warbo Balder Pilsnermalt (~2L)
5% Weyermann syramalt (~2L)
4% Dingemans Aromatic (~20L)
1.6mm krossning
Mäskschema
63 grader i 60 min
Omrörning när 30 min återstår av mäskning.
Total mängd vatten: 25.8 L
Mäskvatten: 25.8 L
Lakvatten: –
Vattenbehandling
5g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
2g Kalciumklorid
Vattenprofil
Kalcium: 89
Magnecium: 17
Natrium: 6
Klorid: 49
Sulfat: 177
Beräknat mäsk-ph: 5.18
Mätt mäsk-ph: 5.3
Mäskjustering: –
Humleschema
@60min – Belgiska Goldings (pellets) 8.9AA – 15 IBU
@20min – Belgiska Goldings (pellets) 8.9AA – 10 IBU
@15min – White Labs jästnäring
@5min – Belgiska Goldings (pellets) 8.9AA – 5 IBU
Torrhumling – Spalter Select 4g/L
Jäst
WLP545 – Belgian Strong Ale – 1L förkultur
20 grader till FG
Rekommenderad antal jästceller: 133 MD
Beräknad mängd jästceller: Mer än nog
Brygglogg
2022-12-26
Sätter 1 L förkultur
2022-12-29
Bryggdag utan problem. Induktionsplattan fungerade över förväntan och lyckades värma vörten från 63 grader till en bit över 80 minuter medan jag tömde bryggverket och rengjorde botten. Det var dock på håret att inmäskningen gick vägen då nästan 26 liter vatten tillsammans med drygt 6 kg malt är precis vad bryggverket rymmer. 1.5 cm till godo när hela maltkorgen kommit på plats. Hade jag inte varit försiktig hade det svämmat över. Fick ut ett väldigt mycket lägre utbyte än förväntat. Med facit i hand är detta troligtvis en kombination av två saker; dels kan det vara så att pilsnermalten från Warbo som jag provade till denna bryggning har betydligt lägre konverteringsgrad än den från Weyermann som jag är inkörd på, dels är det rimligt att mäskningseffektiviteten avtar något desto mer malt per liter vatten man använder. Till nästa gång blir det nog att tillsätta någon sockerform för att hjälpa till med att komma upp i stilenlig procenthalt. Har jag flyt med utjäsningen kan jag närma mig en öl på 8%, vilket känns okej. Landar den runt 7-7.5% känns det lite tunt för att vara en trippel. Läste dock att Fabrikör Ekstedt bryggt en trippel med samma jäst och den landade på 1.005. Dock så tillsatte han socker 4 dagar in i jäsningen samt jäste några grader varmare. Vi får se.
Regelbunden aktivitet i vattenlåset efter någon timme i jäskylen.
2023-01-02
Fyra dagar med aktiv jäsning och det puttrar på med regelbunden hastighet i vattenlåset. Har tittat till den några gånger per dag och det har aldrig bubblat med någon frenetisk hastighet, utan med samma medelhöga aktivitet. Har bara två liter tomrum i jäskärlet, vilket oroade mig lite, men krausen har inte letat sig upp i vattenlåset.
2023-01-03
Idag har aktiviteten avtagit något, även om det fortfarande är regelbunden rörelse.
2023-01-05
På pricken en vecka av aktiv jäsning. Vattenlåset går långsamt, men 4-5 ”bubblingar” per minut. SG ligger på 1.013. Jag trodde det skulle vara lägre än så. Får jag gissa kommer den stanna runt 1.010, men jag kommer ta det med ro. I skrivande stund håller jag på att återhämta mig från covid så varken lukt eller smaksinne är på topp. Smuttade dock lite på SG-provet och det smakade väldigt lite trippel. Kände absolut noll frukt, men jag vågar inte lite på mig själv just nu. Återkommer.
2023-01-11
Vattenlåset har stått stilla i två dagar. SG och troligt FG ligger på 1.007. Torrhumlar med Spalter Select 4g/L. Sänker även till 17 grader i jäskammaren.
2023-01-16
Påbörjar kallkrash i 4 grader.
2023-01-19
Buteljerar med sockerlag till 3.0 volymer samt med 0.3g Lalvin EC-118 per liter.
2023-01-04
Har provat några flaskor nu och kan konstatera att jag glömde tillsätta Spindasol B vid kallkrashen, vilket hade hjälp till. Jag har nu ett disigt och rent utseendemässigt ofräsch öl. Smakerna är spännande och intressanta vilket gör att jag gärna skulle vilja göra en ombryggning med samma jäst. T.ex. hade det varit intressant att snickra ihop en Saison. Torrhumlingen döljer jästsmakerna en hel del och disigheten samt den lite jolmiga känslan gör att det känns som en crossover mellan en häjs-IPA och något belgiskt. Lite för otydligt för min smak. Spalter är god att torrhumla med, men ölens smaker är spretiga och ”all over the place”, så att säga. Effekten från torrhumlingen är betydligt mer fruktig än vad jag hade hoppats på. Den är utan felsmaker men både renare smaker och munkänsla hade öka ölens kvalitét avsevärt. Även första gången jag använder Lalvin EC-118 vid buteljering och jag tror den i kombination med torrhumlingen är med och stökar till ölens utseende och smak. Helt okej, men är inte nöjd. Hade jag skippat torrhumlingen hade ölen varit betydligt bättre. Gillar beskan från de belgiska Goldings. Hade den inte hunnit ta slut på humlegården hade jag använt den igen vid andra belgare.
