Med både bryggbänk och ”fläktfönster” installerade kunde jag nu börja fundera på värmekälla. Tanken på att effektivisera bryggdagen var en stor faktor och det tog inte länge innan jag började snegla på bryggverk. Bara tanken på att kunna förbereda malt och vatten dagen innan, tidsinställa bryggverket för att sedan kliva upp dagen efter och mäska in utan att stå och mäta och vänta med en termometer gjorde mig varm inombords. Jag har under drygt ett år varit medlem i facebookgrupper för användare av både Braumeister och Grainfather för att kunna ta del av information om de båda bryggverken. Mycket talade väldigt länge för en Braumester Plus på 20L, med tanken på automatiseringen, kvalitén på bryggverket och kylkappan. Just att den har en kylkappa gör den ju extremt smidig och det möjliggör ju även bryggning utomhus under sommartid så länge man har en trädgårdsslang i närheten. Som jag ser det blir dock fördelarna med Grainfathern fler och jag går igenom dessa nedan.

Maltkapaciteten
På Braumeister 20L är malkapaciteten förhållandevis låg i förhållande till andra bryggverk, vilket var en kompromiss som jag inte var villig att göra. Braumeister har en maxkapacitet på 6kg malt medan Grainfather rymmer cirka 9kg, vilket är en ganska stor skillnad. Detta innebär att Grainfather möjliggör bryggandet av fler kraftiga stilar.

Pris
Även om det till en början inte kändes som en avgörande faktor så går det inte att blunda för prisskillnaden på bryggverken. I slutändan handlar det om att jag vill brygga så bra öl som möjligt och då spelar valet av bryggvek ingen som helst roll. Fördelar och nackdelar finns med respektive bryggverk och beroende på HUR din process ser ut så kan man säkerligen i slutändan se att man föredrar ett visst bryggverk över ett annat. Själv tänker jag mig att jag med tiden kommer lära mig olika knep och tillvägagångssätt som gör att jag kommer kunna brygga så bra öl som möjligt med Grainfather. Jag är således inte en bryggare som låser mig fast vid ett speciellt sätt och jag kommer säkerligen avvika från vissa rekommendationer eftersom jag tror att det blir bättre. Kvalitén på din öl har således ganska lite med din utrustning att göra om du lär dig hantera den. För att återkomma till priser så skiljer det ganska precis 10 000 mellan Braumeister Plus 20L och Grainfather Connect, något som inte går att blunda för. Jag är dock övertygad om att kvalitén på Braumeistern i överlag är högre. Men för 10 000 är jag villig att kompromissa.

Pris på tillbehör
Även här skiljer sig de två bryggverken åt, givetvis med kvalitén i åtanke. Tittar man på så enkla saker som humlesilar och värmejackor inser man att det i slutändan kommer kosta betydligt mer att uppgradera, skaffa tillbehör och reparera en Braumeister. Visst, kanske jämnar det ut sig om Braumeister har en längre hållbarhet. Dock vittnar flera hembryggare om att man inte behövt byta en enda del sin Grainfathern om man bara tar hand om det, efter så mycket som 100 bryggningar. En siffra som jag inte kommer att uppnå under de kommande 5-10 åren.

Pumpfunktionen
Här skiljer sig Grainfather från Braumeister i och med att de pumpar runt vörten på olika sätt. Braumeister pumpar upp vörten underifrån och igenom maltkorgen, medan Grainfather har en mer traditionell funktion och pumpar upp vörten genom botten, utanpå bryggverket, för att sedan lägga vörten ovanpå maltkorgen, så att vörten får sjunka igenom malten uppifrån och ner. Som jag förstått det blir nackdelen med Grainfathers mer traditionella pumpfunktion att effektiviteten, alltså bryggeriets förmåga att utvinna sockerarter från malten, kan skilja sig ganska mycket från bryggare till bryggare. Det bildads lättare så kallade kanaler i maltbädden vilket gör att den nedstigande vörten tar en och samma väg ner genom maltbädden, vilket resulterar i sämre utbyte då en viss del av malten förblir orörd. Därav har jag märkt att flera bryggare på forum beskrivit att deras effektivitet kan variera från 50-80%. Detta tänker jag mig kan undvikas om man rör om i maltkorgen några gånger under mäskningen. Visst kommer effektivitet också variera beroende på maltnota. Men, även om jag sett flertalet bilder på glasklar vört från braumeister-bryggare (betydligt fler än från GF-bryggare) kan jag inte komma runt tanken att funktionen att pumpa vört genom maltkoren underifrån borde innebära att maltmjöl kommer samlas på botten i större mängd än att den får silas av ovanifrån, vilket kanske inte är hela världen, även om jag personligen önskar att undvika det i största möjliga utsträckning.

Bryggprogram och kalkylatorer
De flesta bryggprogram kan på olika sätt kommunicera med varandra, så att Grainfathers bryggprogram skulle vara bättre blir således inget argument i jämförelse med Braumeister. Dock upptäckte jag att det fanns bra mycket fler hjälpmedel än vad jag trodde på grainfather.com, vilket gjorde övergången från min gamla bryggprocess relativt smidig. Om man surfar in på grainfather.com upptäcker man att det finns flera trevliga hjälpmedel, vilket bidrar med en helhetskänsla kring produkten som jag gillar. På hemsidan finns färdiga kalkylatorer för mäsk och lakningsvatten, bland annat. Loggar man sedan in på brew.grainfather.com kan man börja bygga upp sin egen receptdatabas eller ta del av andra användares recept, som givetvis går att synka med Connect-appen som i sin tur går att synka med telefonen. Jag har länge ondgjort mig över att de flesta brygg och receptböcker alla utgått från författarens bryggsystem och storlekar, vilket bidragit till att jag aldrig känt något behov av att gå igenom andra hembryggares recept i det receptprogrammet jag använt (brewersfriend) eftersom jag då behöver göra en hel del omräkningar för att anpassa till mitt system och bryggmetod. Grainfathers bryggprogram och kalkylatorer gör det enkelt att brygga andras recept, dels utifrån andra bryggares delade recept och dels från t.ex. böcker där bryggare har andra metoder. Man knappar bara in satsstorlek och maltmängd så räknar programmet ut hur du ska fördela vattenmängderna. Självklart behöver du få en viss koll på din effektivitet för att kunna pricka in siffrorna, vilket tar några bryggningar. Men jag har i mitt receptskapande med grainfathern behövt lägga ner betydligt mindre tid än vad jag trott, vilket är skönt.

Orosmoln
Några saker har jag dock gått och funderat på när det gäller Grainfathern, och andra bryggverk med liknande maltkorgslösning:

Lakningsmetod och PH
Självklart kan man göra lite som man vill med lakningen. Själv tänker jag mig att prova på både den rekommenderade manuella kontinuerliga lakningsmetoden och även en lakningsfri metod. Den kontinuerliga lakningsmetoden utgår från de vattenmängder bryggprogrammet räknar ut. När jag satslakat har min vattenfördelning legat på 60/40, dvs. 60% av den total vattenvolymen i mäsken och 40% till lakning. Genom denna fördelning har jag alltid landat inom rätt PH-värde för lakningen. Grainfathers kalkylator föreslår lite olika fördelningsprocent beroende på maltnota. För svagare öl föreslår programmet ibland även mer lakvatten än mäskvatten. Oavsett funderar jag på om PH-värdet för lakningen kommer att bli för högt. När man satslakar så ger man lakningsvattnet mer tid tillsammans med malten, vilket gör att malten kan buffra ner ph-värdet inom rimliga gränser. Vid en kontinuerlig lakning och med större vattenmängder ges både kortare kotakttid med malten samt att en större vattenmängd ökar risken för högre ph. Jag har dock gjort en del eftersökningar kring detta och problemet verkar inte vara särskilt vanligt förekommande, alternativt så mäter de flesta bryggare inte dessa värden. Olika ph-värden spelar dock en ganska stor roll på slutprodukten, allt från smak till färg. Här känns det lite jobbigt att eventuellt behöva ta ett steg tillbaka från min gamla inarbetade och fungerande process.

Maltrester i koket
När jag satslakat har jag kunnat ha full koll på själva filtreringen och själv bestämt när jag ansett vörten klar nog att flyttas till kokkärl. Vilket resulterat i väldigt små mängder av maltrester i koket. För många spelar detta kanske inte någon större roll. Dock verkar det relativt vanligt att GF-bryggare skrapar med mäskpaddeln i botten av bryggverket för att undvika att maltrester bränner fast, vilket känns sådär. Jag har dock haft för vana att sila av vörten efter kylning på väg ner i jäskärlet och det är väl där som jag tror att eventuellt rester från kok, såväl malt som humle, kan bidra med ickeönskade smaker, så fortsätter jag med det kanske det spelar mindre roll. Jag får helt enkelt se.

Problem med pumpen
Ett orosmoment som jag tror de flesta bryggare har, oavsett bryggverk, är att en pump ska lägga av eller att något ska fastna i den under bryggningen. Inte mycket att tillägga på den punkten.

Sammantaget
Valet föll alltså på en Grainfather, vilket ni förmodligen listade ut redan på bilden högst upp i inlägget. Ska jag vara ärlig så känns det en smula jobbigt att gå från en bryggprocess som jag kan både bakifrån och framifrån, men jag inser även att jag efter några bryggningar på Grainfather sakta men säkert kommer kunna minska på den totala arbetsbördan och även på den totala bryggtiden, vilket är något jag ser fram emot.